händelserik afton
Ojojoj, vilket jobb det är att ha hundvalp. Tur man tycker om honom så mycket, annars hade man nog inte orkat.
Eftersom det snöar och blåser så mycket (värsta snöstormen jag varit med om på länge) så gick min mamma och hennes sambo Börje ut för att skotta snö, mata hästarna och köra traktor. Under tiden vaktade jag Konjack och eftersom han har sån extrem flock-kontroll insisterade han på att följa med dem ut. Jag tog ut honom en liten sväng men insåg efter en bråkdels sekund att jag inte ville stanna där ute någon länge stund än att låta honom göra sina behov. Konjack tyckte dock det var jättespännande så när vi gick in igen vände han när jag tog av honom kopplet, öppnade ytterdörren (hur snabb som helst) och sprang ut! Det hade väl egentligen inte varit någon fara om det inte vore för elstängslet till hästhagen som tar upp en stor del av gården. Man är ju rädd att han ska göra sig illa. Jag ropade efter honom men insåg att han inte skulle stanna förrän han fick tag på min mamma igen, som stod i hästhagen. Så typiskt! Tog på mig jackan och skorna på ett ögonblick och rusade efter. När jag kom i full fart (med öppen jacka och gympadojjor) trodde Konjack att det var lekdags och började springa ifrån mig, "du kan inte ta mig!". Lyckades i alla fall snabbt styra in honom på rätt spår och som tur var svängde han in i huset igen.
Sedan dess har jag vaktat dörren ut eftersom jag inte vet hur man låser den (det är så gamla halvtrasiga dörrar här), och Kogge öppnar lätt en olåst dörr... den lymmeln... Dessutom är han är envis som en åsna. Man kan tillrättavisa honom 1000 gånger men ändå ska han göra det han inte får om och om igen. Just den här gången sa hela hans kropp typ "Jag tänker inte lämna dem där ute i snöstormen!!!"
Tillslut tog jag in honom i vardagsrummet (denna dörr går inte heller stänga så jag tog en pall och satte för dörren, men den flyttade han förstås på). Eftersom han vägrade lyssna på varken ord eller mitt kroppssråk fick jag tillslut ta till dom "hårda" tagen. Jag la ner honom på sidan (så försiktigt det går när han kämpar emot med all kraft) och höll honom där i ca 10 sekunder för att visa att han inte tjänar något på att stå och gnälla och öppna alla dörrar, han får ju ändå inte gå ut! Tre gånger gjorde jag om det, och när han efter det fortsatte gå tillbaka till dörren tog jag upp honom i soffan och höll fast honom där. Först då lugnade han sig och somnade en stund.
Eftersom det snöar och blåser så mycket (värsta snöstormen jag varit med om på länge) så gick min mamma och hennes sambo Börje ut för att skotta snö, mata hästarna och köra traktor. Under tiden vaktade jag Konjack och eftersom han har sån extrem flock-kontroll insisterade han på att följa med dem ut. Jag tog ut honom en liten sväng men insåg efter en bråkdels sekund att jag inte ville stanna där ute någon länge stund än att låta honom göra sina behov. Konjack tyckte dock det var jättespännande så när vi gick in igen vände han när jag tog av honom kopplet, öppnade ytterdörren (hur snabb som helst) och sprang ut! Det hade väl egentligen inte varit någon fara om det inte vore för elstängslet till hästhagen som tar upp en stor del av gården. Man är ju rädd att han ska göra sig illa. Jag ropade efter honom men insåg att han inte skulle stanna förrän han fick tag på min mamma igen, som stod i hästhagen. Så typiskt! Tog på mig jackan och skorna på ett ögonblick och rusade efter. När jag kom i full fart (med öppen jacka och gympadojjor) trodde Konjack att det var lekdags och började springa ifrån mig, "du kan inte ta mig!". Lyckades i alla fall snabbt styra in honom på rätt spår och som tur var svängde han in i huset igen.
Sedan dess har jag vaktat dörren ut eftersom jag inte vet hur man låser den (det är så gamla halvtrasiga dörrar här), och Kogge öppnar lätt en olåst dörr... den lymmeln... Dessutom är han är envis som en åsna. Man kan tillrättavisa honom 1000 gånger men ändå ska han göra det han inte får om och om igen. Just den här gången sa hela hans kropp typ "Jag tänker inte lämna dem där ute i snöstormen!!!"
Tillslut tog jag in honom i vardagsrummet (denna dörr går inte heller stänga så jag tog en pall och satte för dörren, men den flyttade han förstås på). Eftersom han vägrade lyssna på varken ord eller mitt kroppssråk fick jag tillslut ta till dom "hårda" tagen. Jag la ner honom på sidan (så försiktigt det går när han kämpar emot med all kraft) och höll honom där i ca 10 sekunder för att visa att han inte tjänar något på att stå och gnälla och öppna alla dörrar, han får ju ändå inte gå ut! Tre gånger gjorde jag om det, och när han efter det fortsatte gå tillbaka till dörren tog jag upp honom i soffan och höll fast honom där. Först då lugnade han sig och somnade en stund.
Ibland krävs det en hel del för att han ska ge upp och jag ska "vinna" just nu. Men det är väl en del av uppfostran, speciellt med en så STARK ras. Snart förstår han att när jag säger nej, då är det nej, tillsvidare fortsätter vi träna och jobba på. Man får ha i åtanke att han faktiskt fortfarande är så liten, trots att han väger lika mycket som, och är starkare än, många vuxna medelstora hundar. Man får ha en ängels tålamod med valpar av rasen som kallas en ängel i en gangsters kropp.
"Vad menar du matte? Jag förstår inte?"
Tur han är söt och lydig för det mesta.
/Linnea
lek, belöningar och belöningsord
Det var vad vi gick igenom på första valpkursträffen. Inget av det var direkt nytt eller svårt för oss. Leka är det enda Konjack vill när vi går ut. "Varför gå promenad när man kan springa, jaga, bita eller dra i något?" tycker han. Så när vi skulle visa hur vi lekte med hunden där var det inga problem. Med jämna mellanrum tittade han mot dom andra valparna och var väldigt sugen att delta i deras lekar, men så länge jag och Mattias körde järnet med oss själva och vår leksak var han med oss.
När det kommer till belöningar är leken det som fungerar absolut bäst för Konjack och det är också det han värdesätter högst. Det kan vara lek med oss, kopplet, en leksak men allra helst en mjuk kampleksak som är lätt att bita i. Hanna hade med sig en hemmagjord leksak gjord av två skurtrasor som gick hem fantastiskt bra hos Konjack. Han hade kunnat göra precis vad som helst för den.
"Godisbelöningar" fungerar också bra, men bara om han vet att den finns, annars är han inte lika samarbetsvillig. Man ska ju helst inte muta hunden, men eftersom Konjack alltid tittar mig i ögonen och inte på belöningen i handen gör han rätt och får han belöningen ändå. Men som sagt, han måste vara säker på att jag har en belöning, annars tappar han fokus direkt.
Det var en rolig men lite seg första träff och vi blev väldigt trötta av den alla tre. Som vanligt när man är på nya ställen och kurser är det mycket nya intryck. Den bästa träningen Konjack fick igår var den då han skulle sitta stilla och vänta utan att dra mot dom andra valparna medan vi hade teori. Det var ju lite synd att vi inte lärde oss speciellt mycket nytt av det vi egentligen gick igenom, men det känns samtidigt skönt att vi har bra koll och att vi har ordning på att starta och avbryta lek, belöningar och belöningsord/klicker.
Vi ser främst fram emot träffarna då vi ska träna på inkallning (med störande moment, andra människor och hundar runtomkring), hundmöten, hälsa fint och gå fint i kopplet. Det är dom saker vi har svårast med, men eftersom Konjack gärna vill vara till lags och gärna jobbar för belöningar tror jag vi kommer klara det fint så småningom.
Konjack lägger sig på kommando för en liten bit skinka vid 12 veckors ålder.
Redan då sa vi "bra" och gav honom sedan en belöning han tycker om.
så fin!
Igår och idag har Konjack varit SÅ snäll! Igår var vi så förvånade att vi började fundera på om det var något fel på honom.. Han har gått fot (utan belöning) och inte dragit i kopplet och har varit kramig, jättelugn och fin inne och bara bitit på sina leksaker. Plötsligt händer det!
Dagens promenad var dock en besvikelse för Konjack. I slutet av promenaden brukar vi busa i favoritsnöhögen där det brukar vara folktomt, men idag var det en massa barn där och åkte skidor så vi fick snällt gå hem i stället. Jag kan inte ha honom lös nära barn eftersom risken är stor at han då springer fram och vill leka med dem. Han är jättesnäll, men barn blir lätt rädda för stora hundar som springer fram helt löst.
Ikväll ska vi i alla fall på första valpkursträffen med Hanna Halläng! Känns jättespännande och roligt! Hoppas det finns någon rolig valpkompis där, och att vi lär oss mycket! :)
Konjack på favoritsnöhögen igår
"här ligger jag"
Inga konstigheter ;)
dagens promenad
Nu har vi varit ute och gått alla tre. Först en sväng förbi Östra Gymnasiet där det fanns många snöhögar och cykelbanor att springa lös och leka på utan att störas av andra människor och hundar. Sedan gick vi vidare till Ica och handlade lite gott till middag ikväll då Martin kommer förbi. Då blir nog Konjack glad, alltid lika kul med besök och en till "flockmedlem" för en stund, haha.
Nu är han sådär härligt trött och har lagt sig på sin plats i soffan som alltid när vi varit ute.
En film från turen kommer även upp senare idag.
På promenad (med lekpauser) när något tagit uppmärksamheten från den gula ringen
